När tiden inte räcker till

12 Mar

Oj. Jag hänger inte med. Jag fyllde nyss år och plötsligt har 1,5 månad passerat. Jag får rysningar. Jag darrar inombords. Det är så nära. 19 dagar tills jag sätter nyckeln i dörren till min blombutik. Jag ska få vakna varje morgon och veta att jag ska få jobba med det jag älskar. Det är få förunnat.

Det är nästan en månad sedan jag skrev. Jag har helt enkelt inte orkat…velat…eller något i den stilen. Jag har ens inte städat. Jag har frivilligt legat i soffan och ätit chips och choklad om kvällarna. Jag tror att detta tillfälliga beteende har gjort min sambo lite nykär 😉

Vi for ner till mina föräldrar över sportlovet. Det var skönt att komma bort ett par dagar och bli riktigt omhändertagna. Jag har vaknat till nybryggt kaffe och somnat snarkande hundar. Det är hemma det 🙂 Att fånga mina stora barn på bild är nästan en omöjlighet, men jag lyckades på flyget ner. Suddig, men de är stilla.

imageimageOch detta lilla pyre som snart fyller 1 år. Snart börjar hennes inskolning på dagis (jag gillar INTE ordet förskola) och detta är inte helt ångestfritt. Hon är liten, jag vet, bara 12 månader, men ibland blir det inte alltid som man har tänkt sig. Vissa erbjudanden går det inte att tacka nej till helt enkelt.

Nu ska jag flytta mig till soffan och vänta på bättre tider 😉

 

Lämna en kommentar