Dildos och skor

Plötsligt står hon där, min fina 5-åring, med dildon i handen. Jag känner hur hettan stiger i mitt ansikte.

– Vad är det här mamma? Vad gör man med den?

Vi gapskrattar. Bella stirrar förvånat på oss. Fram med ett snabbt svar!

Just nu ligger vår lila vän i en sko i skohyllan. Visst visste ni att en dildo används för att skor ska hålla formen?

Världens bästa onsdag

Åhhhh, min underbara familj! Anton har bäddat ner mig i soffan, Elias har serverat mig kaffe och nu bakar de muffins tillsammans med Bella. Kan man ha det bättre? Knappast! 😊

Sådan mor, sådan dotter

”Tragiskt”, men sant.

Lovade mig själv för sju år sedan att aldrig låta som min ”gamla” mor när mina barn växte upp…men det gick åt skogen…

Var är du, du elaka gamla fe?

Kan jag få sticka mig på en spinnrock och falla i djup sömn i 100 år…i alla fall några veckor? Eftermiddagen har spenderats i tårar i sängen, sen i soffan, sen i sängen, sen i bilen och sen i soffan. Däremellan har jag surat på Anton och pussat på Anton…hoppas det sista gav honom mer njutning än det första… Huuur ska Mr Knas orka stå ut med mig, när jag knappt står ut med mig själv?

Tid och rum

Dagens status:
– grinar till Nanny McPhee. Pappan är saknad i krig. Pappan kommer hem.
– grinar till Sammys äventyr. Den animerade sköldpaddan tar sig inte upp från boet. Sköldpaddan blir nästan uppäten. Sköldpaddan gifter sig.
– blir tårögd när Elias serverar mig saft från ingenstans
– blir tårögd när Anton säger att jag är vacker
– somnar ståendes i skafferiet, sittandes i cafeterian på badhuset

Mammas lilla sjukling

Barnen och Anton är morgonpigga!

Rädda mig från liggsår

Sjukskriven. Första dagen imon och jag är redan rastlös. Kan en vecka passera fort? Jag kommer få liggsår och bli kräkless på slappna av och ta hand om dig, ta en promenad och andas in hösten. Jag andas varje dag, jag tar hand om mig själv när jag duschar på morgonkvisten och promenader får jag titt som tätt ändå.

Jag ska vara duktig – mysa ihop i soffan med vidriga tjejfilmer och förtränga känslan av lathet…det är det värsta av allt, känslan av att vara klen och lat. F*n!! Jag är allt annat än en soffpotatis! Men om detta kan bespara oss från vidare problem, så är det värt vartenda liggsår.

Olidlig väntan

Åtta veckor av begynnande längtan. Åtta veckor ny kärlek. Är det över nu? Hur kan något bli så stort i ens hjärta på så kort tid? Tiden har stått stilla sen 11:30. Är alla finnar, allt illamående, ryggbesvären, mitt svajande humör helt förgäves? Jag har grinat bort min mascara och smutsat ner den vita soffkudden. Tillbaka till vardagen imon igen. Hatar att stirra i taket.

Min BM rekommenderade mig att ta ner tempot och ta det lugnt med tunga lyft, med tanke på historiken. Flytten kom lägligt, jag slipper bära 😛

Första kärleksbrevet

Olust i hungern

Magen kurrar. Jag är så hungrig att det kniper i min mage. Perfekt läge att äta på…eller hur? Smörgåsen med leverpastej (jag älskar pastej!) växer i munnen på mig. Yoghurten med müsli tar aldrig slut. Jag sväljer och sväljer, kväljningarna bildar små svettdroppar på pannan.

40 min har passerat. Smörgåsen ligger i sophinken och skålen med yoghurt är knappt rörd. Jag ger upp.

Tjejsur och vrålhungrig

Vaknade 17:06 av en skrikande mage. Ge mig mat nu! Syrran i skolan, Anton på jobb. Jag skitsur. Ni vet så där typiskt tjejsur man är vid PMS plus lite till.

Det började koka i mig när jag fick frågan vad det skulle bli till middag. Jag exploderade när Anton påpekade min söthet när jag var sur. Jag kastade en kudde på honom, stampade ljudligt in i sovrummet och smällde igen dörren.

Min aggression är på barnsligt hög nivå

Sen kom skrattet och jag begärde pizza till middag…som byttes ut mot tårar när jag insåg att jag likt förbannat bestämde middagen idag med.

Inte ens halva pizzan fick jag i mig, för just idag var den äcklig. Måste vara oerhört kul att tillfredsställa mina begär…