Ta det här, det hjälper dig att glömma. Det är inte gott, men vingarna är gudomliga. Ta mer, du kommer sväva.
Men bara för ett tag. Det sägs att det inte går att fly hela livet och sanningen är nog inte roligare än så. Jag har följt principen ”Spring för livet om det är dig kärt” (dock utan söta Sara Varga att titta på), men tillslut går sulorna i skorna sönder och så står man där med ömma fötter och plånboken har man självklart glömt hemma. Hur gör man då? Vem är villig att betala en flyende persons skor? Ingen. Det finns ingen som är så dum, att den betalar något för någon utan egen vinning. På något sätt lyckas man ändå få på sig ett par nya, fräscha skor och loppet startar igen – fasen vad skönt. Hjärtat få njuta av den falska tryggheten. Krasch boom bang. Eftersom man är så upptagen med att fly verkligheten, missade man stenbumlingen och loppet fick ett abrupt stopp. Igen. Det går inte att fly för jämnan. Värdelös taktik!
Muminmamman har uppenbarligen hjälpt mig. Jag återfick en av mina minnesluckor i jul. I normala fall hade jag tagit på mig mina löparskor – spring för livet om det är dig kärt, monstret anfaller. Men inte denna gång. Jag stod kvar. Jag tog flickan i famnen, la armen runt den förvirrade tjejen och viskade att det var över nu,de behöver inte vara rädda längre. Det var stort för mig att uppleva minnet, acceptera det och stå kvar. Ett steg i rätt riktning.
Jag har slängt mina löparskor.