V.26+5, still going strong

Det avtog sent i onsdags kväll och övergick till en i timmen. Life is good! 😉 Det är fortfarande en i timmen. De tilltar när jag får för mig att göra konstiga saker som att gå på toaletten eller hämta en apelsin. Anton har föreslagit potta, men jag hittar ingen i rätt färg. Jag är som sagt kräsen. Däremot har jag hittat två tavlor som jag vill ha! Katrin Skoglund gör fantastiska målningar, tyvärr är jag ensam om att tycka det här hemma…

Men jag brukar få min vilja igenom…om inte annat som dålig hämnd…

V.26+3 Förvärkar/Sammandragningar

Idag är tempot på slowmotion. Jag har frivilligt bott i soffan. Dagen har varit kantad av sammandragningar/förvärkar. ”Vi” är nere på en i kvarten. ”Mensvärken” går an, men ryggen. Kill me! Anton bevakar mig som en hök.

Snart kommer det gå över. Jag har tänkt sova i natt och det är tok för tidigt för en bebis

Kastar in handduken för ikväll

Dagen har varit ”intensiv”, så jag har slängt mig i sängen med en kopp kaffe och försöker hitta lugnet. Det är bara att inse att kroppen inte orkar lika mycket som viljan. Tänk att så lite som att lämna/hämta barnen, tandläkaren och en kaffe på BB med Ida är tillräckligt.
Jag fick en mysig stund med min blivande svärson – en liten plutt på 2,7 kg och 46 cm. Hjärtskärande söt! Jag var på vippen att kidnappa honom 😉

Jag lyssnar på Moby och reflekterar över livet. Don’t speak to me this way. Don’t hurt me again. Don’t let me make the same mistake again
You will look for me and I’ll be gone
Kort och koncist.

Vinter och tid för skridskor

Det blev till slut vinter med lite kyla 🙂

Barnen och Anton roade sig. Jag tittade på och njöt av att stå på mina två ben ute i mörkret. Igår var en riktigt bra söndag.

Här ska det pippas!

Fantastiska nyheter! Våran tös verkar ha bestämt sig för att stanna i magen ett tag till, så läkaren tyckte det var helt ok att jag lämnar sängen och börjar leva lite. Jag får inte lyfta saker, gå på promenader, stressa mm, men lite bak, lek med barnen och lek i sänghalmen så länge allt känns bra i kroppen skulle bara göra gott för själen. 6 veckor med enbart14-års vänligt mys är över. Jag hoppar av glädje – här ska pippas!

Jag ger upp

Sömnlösa nätter, kallsvettning och illamående på dagarna, en boll som pressar i mitt bäcken. Hennes rörelse upplevs mer som en ballong som är på väg att explodera mellan mina ben, än som något ljuvligt.

Är jag dum som vill ge upp, som vill att vårt barn ska komma nu så allt kan bli normalt igen? Det ska vara rofyllt, njutningsfullt, äckligt underbart…och allt det där…när man är gravid. Den här mittenperioden ska vara rolig och full av förväntan, man ska känns sig lagom tjock och bara må såååå fantastiskt bra. Skit snack! Jag gläds åt vårt barn som växer inom mig, jag älskar henne innerlig även om hon ännu inte har legat i min famn. Jag älskar stunderna när vi, Anton och jag, ligger i sängen och ser på sparkarna, pratar om vårt liv med en liten bebis. Jag älskar när Isabella pussar magen och säger att hon kommer bli den bästa storasystern i världen. Jag älskar när Elias beklagar sig över hur den lilla kommer ta hans lego, men Gud nåde den som är elak mot henne. Men… Det här är allt annat än underbart. Det är en okontrollerbar frustration. Jag är uttråkad och full med energi som inte får något utlopp. Inget händer. Medan alla andras dagar rullar på, står mitt liv helt stilla. Snacka om en rutinfast vardag. Jag är less på att stirra på en tv-skärm, pilla med ett pussel eller vad jag nu försöker roa mig med. Dagarna är långa och höjdpunkten är när Anton/barnen kommer hem, men jag konstaterar snabbt att kvällen blir inte så mycket annorlunda – ännu mera tv-tittande. Jag går under! Mitt upp i allt ska jag vara så j-a glad och tacksam. Glad att jag har en fin familj och tacksam över att hon fortfarande finns kvar i min mage och att jag får vara hemma. Tänk positivt. Det är en kort tid i livet. Njut av att slippa alla måsten. Jag vill göra alla måsten! Jag vill känna morgonstressen, våndas över att tiden inte räcker till på kvällarna, skura badkaret. Jag vill göra allt annat än stirra i en soffa. Bryt av mina ben så jag inte kan röra på mig. Sluta behandla mig som en porslinsdocka, jag är varken döende eller på vippen att gå sönder.

Jag är inte bitter. Jag är frustrerad.

Gör om gör rätt!

Lektion 1 för…jag har tappat räkningen…gången:

Men det här hjärtat!

V.25+1, 5:e veckan avklarad

Det går framåt sakta men säkert. Hon bökar runt som en galning (precis som Bellan gjorde), trycker på min blåsa så jag måste på toan jämt och borrar med huvudet så det känns som att blygdbenen ska explodera. Det är ljuvligt och jag vill inte att det ska vara slut på många veckor än. Rädslan att föda förtidigt har lagt sig och gått över till en irriterande frustration. När ska vardagen bli normal igen?

Vi var på Mio igår och tittade på soffor, sen övertalade jag Anton att få handla mat. Han är som min far – jag lägger huvudet på sned, använder min mjukaste röst, nästintill hjälplös…och poff så faller de för det. Men ibland är jag för envis för mitt eget bästa… Vi kom nästan till mjölkdisken innan SD började göra ont – jag kan inte andas ont. Idag uppför jag mig. Min plan att gå igenom kartongerna mer bebissaker får vänta lite till.

Vi är fortfarande utan internet, så ingen tv eller film. Det här börjar suga rejält. Idag, 9:e dagen, skulle Telia äntligen skicks hit en tekniker. Hurry up! Funderar skarpt på att ta på mig min bästa push up och använda den kvinnliga listen. Hit med internet!!

Snart lunch och veckans storstädning. Vad skulle jag/vi ha gjort utan Antons mamma?

Skitungar

Hur kan två ”små” ungar göra en helt kokande inombords och efter ett dygn utan dem, vill man ha dem hos en i sängen för mys och popcorn-smulor på kudden? Obegripligt 😛

Delmål 1 avklarat

Jag är en envis jävel…och Anton har lärt sig att kavla upp ärmarna och ”sätta mig på plats” när jag glömmer vilan 😉

Fortfarande sjukskriven
Fortfarande vila som gäller
Fortfarande sexförbud – suck!
Men får pröva att lämna och hämta barnen på dagis/fritids denna vecka! 🙂

Tösen väger ca 630 g, lite mindre än vad som anses normalt, men inom gränserna.

Nästa mål: v.28+0