Mitt i prick!

Världens längsta tjockis-tid

Sista delmålet är här: 35+0, 34 dagar kvar till BF. Tänk att vi har nått ända hit! *hoppar av glädje med en viss bitterhet* Jag har tappat räkningen på alla turer till både Specialistmödravården och förlossningen. Nu väntas bara vanliga besök hos barnmorskan.

I andras ögon har tiden gått fort, i min värld har den masat sig fram värre än en snigel med skavsår. ”Värsta” graviditeten hittills. Min mage är liten, mina fogar mår bra och jag är fortfarande relativt smidig, så jag borde inte klaga…men JAG ÄR LESS! Så, min lilla snutta, kom ut nu! Räcker det inte att du och min kropp har bråkat med mig i 16 veckor? Du ska ha ork att bråka med mig sen också. Det är väl lika bra att förbereda mig på att gå över tiden och en förlossning på flera dygn. Jag är inte alls bitter.

 

Powernap. Nadja tar god tid på sig att byta objektiv.

Storsjöhallen

Vissa dagar går fort. Barnveckorna rusar fram. I lördags var vi och badade. Huuuur kan barn ha så mycket ork i kroppen och aldrig bli less? Upp för trappor, ner för ruschkanan, upp igen, ner, upp…

Bitterfittan grinar offentligt

Åt h-vete med läkarens restriktioner. Jag är lika trotsig nu som när jag var 16. Jag stoppade lurarna i örat och tog en promenad. Sol och uppknäppt jacka. Jag är less på att se min sura nuna i spegeln. Det var fantastiskt! Det var gudomligt! Det var allt annat än att stirra ut genom balkongdörren.

Plötsligt kom de, tårarna. Jag kunde inte hejda dem från att falla. Mitt hjärta lättade en aning. Mitt leende lös i kapp med solen. Vilken syn! En grinande kvinna på promenad. Jag tror till och med jag glömde sjunga tyst för mig själv. Haha!

Jag är sur. Skitsur.

Jag vaknade på fel sida igår. Jag vaknade på en ännu sämre sida idag. Sömnlös natt och väldigt morgonpigga barn. Fyyyyy. Jag är så där trotsigt sur. Vill mucka gräl bara för att jag kan.

Jag är fortfarande sur. Skitdag.

Med blicken mot framtiden

Igår damp de första huskatalogerna ner på hallgolvet. Behöver jag berätta vad jag roade mig med under frukosten? 🙂

Idag damp det ner några till. Hade vi inte haft planer på att bli fler än vi 5 (snart 5…), hade vi haft ett hav av hus att välja på. Varför ska alla hus vara så små och de som är stora, har en massa ”döyta” som tre allrum? Till vilken mening? På en hemsida hittade jag en gudomlig villa på nästan 300 kvm med vinterträdgård på ritningen. Vilken dröm! Väntar ivrigt på denna katalog!

Framtiden får utvisa när detta projekt kommer i rullning…

Sakta men säkert mot målet

Vi har gått in i vecka 34, en vecka kvar till delmål fyra. Vilken lycka!

Ömma tuttar, sabbad rumpa, halsbränna, finnar…i alla fall inga hemorojder!

Fejkad magsjuka?!

4:52. Hungrig.

Antons och Bellas bacillusker nådde mig med tillslut. Med min oerfarenhet gällande magsjuka, vet jag inte riktigt hur jag ska bete mig, men att bara använda kräkreflexerna 3 gånger känns lite torrftigt?! Blir det inte mer? Iofs räckte dessa gånger att göra mig både yr, matt och för att tillkalla på mer förvärkar, men ändå! Är det detta som är fejkad magsjuka?

Anton däremot tar denna sjuka på allvar och är helt utslagen i soffan (vi kom aldrig till sängen igår kväll). Rederiet håller mig sällskap. Tony har nyss fått veta att Reidar Dahlén är hans biologiska far.

När går det att dricka kaffe utan äckliga konsekvenser? Hann bara med en mugg igår…kanske därför jag spyr – kaffeabstinens? 😉

Det kan hända mycket på 10 veckor

Det är nästan exakt 10 veckor mellan bilderna, en explosion. Jag har blivit framtung.

Jag trodde i julas att jag skulle få uppleva våren genom ett fönster på Barn4/Neo, inte genom vår balkong. Jag är överlycklig att allt har gått vägen och att jag faktiskt är hemma med både halsbränna och ilningar mellan benen. En annorlunda variant av lyx 😉

I måndags trodde jag att vi kunde fly magsjukan genom att hålla Isabella hemma från dagis. Tji fick jag. Den blivande pappan springer maraton mellan soffan o lill-toan. Jag ”isolerade” helt enkelt fel person!

Guldstjärna till mig

Jag fick en guldstjärna hos barnmorskan igår – jag har gått upp 1 kg på två veckor. Rekord! Totalt 5 kg nu 🙂 Jag firade med 3 kanelbullar och att ligga raklång i soffan och stirra på mina röda tånaglar 🙂 Vid de tidigare graviditeterna har jag gått upp 8 och 10 kg, undra vad slutvikten blir denna gång?!

Barnen är åter. Liv i luckan, frukost i sängen innan skola/dagis och fler teckningar till bebisen i magen. Den här veckan hålls Isabella hemma. Magsjuka härjar på dagis och jag vill inte ta några risker.